Jag vet att det är många som har funderat på det här -ja säkert ett flertal gånger och undrat "ja hur är det egentligen med med detta?" Ibland vill man ju inte testa något bara för att få svar, trots att man är nyfiken!
Jag kan då stilla er nyfikenhet eftersom jag har testat åt alla vetgiriga själar, nej och återigen NEJ beroccafläckar på kläder går INTE bort i tvätten. Pust, då var det sagt!
tisdag 27 oktober 2009
Diagnos Roadrage
Fick idag bli varse ett nytt ord- roadrage. Har ni hört det? Sug på ordet lite. Roadrage, när jag hör ordet tänker jag att det uttalas av killen som gör alla reklamfilmer med en röst som till en actionfilm rooaadräääge!
I USA är det tydligen något som man har konstaterat är väldigt vanligt och som man numera kan söka terapi för att bli kvitt. Det ansågs även som ett väldigt stort problem. Efter läst artikeln och lite självransakan ställde jag diagnosen att jag lider av roadrage.
Men vad ska man göra? Medparten av folk ute på vägarna är idioter som inte vet vad backspegeln är till för och tror att gaspedalen kan gå av om man trycker lite för hårt på den. Därför skapas det två läger på vägarna, Ni som inte kan köra bil och vi som kan. Vi mot dem. Eftersom det då skapas en tävling väcks självklart tävlinginstinkten till liv och adrenalin skapas. Då gör man gärna så många omkörningar som man kan, bara för att(för att vinna) och kör gärna förbi dig på E4:an i en fart så du gärna knappt hinner få en anblick av en. Sedan har folk mage att klaga genom att tuta och göra obscena gester för ni tycker att man kör för fort. Men kära vänner det är ju ni som har skapat detta genom ert körsätt. Suck ödets ironi...
Nej ingen terapi här mot det, "roadragen" är min terapi!
I USA är det tydligen något som man har konstaterat är väldigt vanligt och som man numera kan söka terapi för att bli kvitt. Det ansågs även som ett väldigt stort problem. Efter läst artikeln och lite självransakan ställde jag diagnosen att jag lider av roadrage.
Men vad ska man göra? Medparten av folk ute på vägarna är idioter som inte vet vad backspegeln är till för och tror att gaspedalen kan gå av om man trycker lite för hårt på den. Därför skapas det två läger på vägarna, Ni som inte kan köra bil och vi som kan. Vi mot dem. Eftersom det då skapas en tävling väcks självklart tävlinginstinkten till liv och adrenalin skapas. Då gör man gärna så många omkörningar som man kan, bara för att(för att vinna) och kör gärna förbi dig på E4:an i en fart så du gärna knappt hinner få en anblick av en. Sedan har folk mage att klaga genom att tuta och göra obscena gester för ni tycker att man kör för fort. Men kära vänner det är ju ni som har skapat detta genom ert körsätt. Suck ödets ironi...
Nej ingen terapi här mot det, "roadragen" är min terapi!
måndag 26 oktober 2009
BULLETPROOF
La Roux- Bulletproof fy fan vilken bra låt. Ville bara säga det, så där i förbifarten...
söndag 25 oktober 2009
Kvällstankar
Vill ta en cigarett, vill ta en cigarett..Men nej det ska vi inte göra för det ska tränas imorgon och sedan får man tänka på åldringsprocessen. Får pilla in en prilla, men åh vad gott och trevligt det hade varit. Det är något med att sitta ute i kylan, i frisk luft filosofera och dra in ett bloss.
Var rökfri i tre år, är nu smygsnusare men det är något speciellt med en cigarett. En gång rökare alltid rökare, mentalt i varje fall...
När man sitter därute i kylan med sin cigarett, accosierar man alltid till något. Framförallt till tillfällen då man var yngre, känslorna svallade i tid och otid och till händelser som skett som är mindre angenäma. Då var det den lugnande punkten och det är därför det lockar när man börjar grunna över saker på kvällskvisten.
Men nej, jag tänker inte vara slav under ett beroende...
Jag saknar dig, eller saknar det som var något otroligt. Förstår inte varför allt runnit ut i sanden och vad som är orsaken. Kanske blev jag för mycket mig själv och det kanske inte vara lika intressant när du väl kom mig inpå huden. Du ville få mig att öppna mig, tycka om dig och släppa in dig på livet. Jag gjorde det, jag kämpade och jag gjorde det. Jag var lycklig, lyckligare än på länge- jag sken och såg den framtiden med dig som du pratade om.
Men nu känns det länge sedan och förvirringen kring allt känns fortfarande stor.
Därför vill jag gå ut och ta en cigarett, kanske fälla en tår och tänka på dagar som varit. Men nej, jag tar en knäckemacka och går och lägger mig och fokuserar på att bli den gamla aerial. Den som inte känslor kom in på livet ens med en projektil.
Var rökfri i tre år, är nu smygsnusare men det är något speciellt med en cigarett. En gång rökare alltid rökare, mentalt i varje fall...
När man sitter därute i kylan med sin cigarett, accosierar man alltid till något. Framförallt till tillfällen då man var yngre, känslorna svallade i tid och otid och till händelser som skett som är mindre angenäma. Då var det den lugnande punkten och det är därför det lockar när man börjar grunna över saker på kvällskvisten.
Men nej, jag tänker inte vara slav under ett beroende...
Jag saknar dig, eller saknar det som var något otroligt. Förstår inte varför allt runnit ut i sanden och vad som är orsaken. Kanske blev jag för mycket mig själv och det kanske inte vara lika intressant när du väl kom mig inpå huden. Du ville få mig att öppna mig, tycka om dig och släppa in dig på livet. Jag gjorde det, jag kämpade och jag gjorde det. Jag var lycklig, lyckligare än på länge- jag sken och såg den framtiden med dig som du pratade om.
Men nu känns det länge sedan och förvirringen kring allt känns fortfarande stor.
Därför vill jag gå ut och ta en cigarett, kanske fälla en tår och tänka på dagar som varit. Men nej, jag tar en knäckemacka och går och lägger mig och fokuserar på att bli den gamla aerial. Den som inte känslor kom in på livet ens med en projektil.
Snart!
Snart är det äntligen dags att gå tillbaks till det gamla jobbet, en suck av lättnad..
" Jaha så du är på semster? Vad trevligt!"
" Semester nej det tror jag knappast, bara en vanlig dag på jobbet. Vissa har det tufft..."
lördag 24 oktober 2009
Det blir aldrig, aldrig som man har tänkt sig...
Då sitter man här och äter fiskbullar i hummersås med pulvermos, fy fasen vad gott- den ideala fyllematen. Inga hamburgare med pommes frites här, fiskbullar ska det vara! Kvällen artade sig givetvis inte som tänkt, inga konstigheter med det. Satt kvar på jobbet och drack amarone ett par timmar, otroligt trevligt och gott. Sedan var tanken att möta upp mina andra kollegor och dansa in morgonen, men givetvis sprack planen redan klockan 17. Då dog mobilen. Varför dog mobilen? Jo för att jag har glömt att ladda den självklart, som vanligt- huvudet under armen.
Men efter några tappra försök fick jag tag i dem från en annan telefon men då dog givetvis den personens i fråga telefon. Yes, likasinnade är vi!
Så nu sitter jag här med mina fiskbullar, odansad och hyffsat nykter..Men vad är väl en bal på slottet?
Förhoppningsvis nykter och pigg imorgon så att gymmet hägrar, så vi kan bli ofantligt snygga!
Med de orden checkar jag ut, dricker en liter vatten och tar min skönhetssömn.
Godnatt kära vänner!
Men efter några tappra försök fick jag tag i dem från en annan telefon men då dog givetvis den personens i fråga telefon. Yes, likasinnade är vi!
Så nu sitter jag här med mina fiskbullar, odansad och hyffsat nykter..Men vad är väl en bal på slottet?
Förhoppningsvis nykter och pigg imorgon så att gymmet hägrar, så vi kan bli ofantligt snygga!
Med de orden checkar jag ut, dricker en liter vatten och tar min skönhetssömn.
Godnatt kära vänner!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)